Home | Music | Lyrics | Words | Textual scenes | Photo | Images and words | Art of science | Contact | Related

Tillbaka till Konsertbilder

Allmän konsertfotografering

Vi går på olika typer av evenemang, allt från stökiga rockkonserter till skolavslutningar i kyrkan. Tyvärr så händer det ofta att bilderna blir inte så bra som vi hoppats på. De blir alldeles för mörka, har för mycket rörelseoskärpa eller blixten lyser bara upp området närmast kameran, vilket kanske råkar vara bakhuvudena på framförvarande publik. Sådana bilder ger naturligtvis inte rättvisa åt evenemanget. Här tar jag upp grunderna för att utveckla din konsertfotografering. Jag vill poängtera att detta blir en objektiv skildring, andra konsertfotografer kan ha åsikter om användande av stativ och blixt. Det är min åsikt att blixt tar bort för mycket av stämningen och stativ hindrar fotografen från att fånga tillfällen.

Konsertfotografering är så mycket mer än fotografering av de stora artisterna som enkelt fyller en arena med tusentals människor. Vi går på spelningar med lokala band där vi kanske arbetar på samma företag som sångaren i bandet No Name But Still the Same, våra barn vill se artisterna från förra årets Idoltävling när de uppträder på köpcentrat, eller dottern som sjunger julsånger i kyrkans kör en dyster vintereftermiddag. Gemensamt för dessa uppträdanden är att de ofta sker under sämre ljusförhållanden och bilderna vi tog för att föreviga dotterns solosång blir retsamt suddiga eller att mikrofonen täcker hela ansiktet på arbetskamraten.

Krav om fotografen

Vad krävs för att fotografera konserter och vad kan man tänka på? Det är en stor skillnad mot att fotografera i studio där man har tillräckligt med belysning och tid för att kunna ta bra bilder under kontrollerade former. Fotografen kan ta flera bilder och välja ut den som blev bäst. Vid konsertfoto ges det bara en chans att fånga ett ögonblick och det sker under dåliga ljusförhållanden. Det krävs att fotografen är koncentrerad och följer med i uppträdandet i förhoppning att få några sekunders förvarning innan tillfället dyker upp. I de flesta fall dyker ett tillfälle upp utan förvarning och en fotograf har en, två, kanske upp till några sekunder på sig att fånga tillfället, vare sig det är ett minspel, en gitarrist som slänger med håret, en trummis som reser sig upp bakom cymbalerna som brukar dölja hans ansikte, eller en musiker som hoppar. Ofta hinner man inte med och det är inte ovanligt att se att det slutar med att man visar upp bilder på artister som står vid mikrofonen eftersom man då har haft mer tid på sig att ta en bild. Sådana bilder är inte ens ovanliga i dagspressen.

Det gäller att vara koncentrerad för att hinna fånga ett tillfälle som dyker upp, och ibland räcker inte ens det. Här Asta Kask med ett fast 50 mm f/1.4 objektiv, där basisten hoppade ett flertal gånger under konserten men just vid detta tillfälle hoppade även gitarristen samtidigt vilket medförde att utsnittet i den hastigt ändrade kompositionen från en till två hoppande musiker blev mer begränsad än planerad.

Ljuset i lokalen

Ljuset i lokalen påverkar hur lång exponeringstid kameran behöver under befintliga förhållanden för att få en tillräckligt bra exponerad bild. Under konsertförhållanden är det lätt hänt att det blir underexponerade och därmed mörka bilder, men det kan även hända att bilderna blir överexponerade om mycket av scenljuset slås på samtidigt. Rent fototekniskt kan man kompensera dåligt ljus med att ha en lång exponeringstid. Ofta blir dessa exponeringstider så långa att även en erfaren fotograf får svårt att kunna hålla kameran tillräckligt stilla för att undvika skakningsoskärpa på grund av att kameran rört sig. Även om fotografen klarar dessa exponeringstider så hamnar de på sådana tider att det finns risk för att det blir rörelseoskärpa för att musikerna har rört sig.

Använd scenljuset som motljus

Ett kraftigt scenljus behöver inte betyda att man får en svår fotomässig situation. Om man har placerat sig rätt så kan man använda sig av scenljuset för att bygga upp stämningen i bilden på liknande sätt som man gör med solljuset i naturbilder. Ett ljus som faller in från sidan, eller om artisten eller en musiker som vid tillfället är vänd så att ljuset kommer in från sidan, ger möjligheter att utnyttja ljuset till ljusa och mörka partier som tillsammans ger en dynamik i bilden.

Ett vidvinkelobjektiv och ett dynamiskt band (Troublemakers) är en tacksam kombination vid konsertfoto när man står nära scen och musikerna är fyllda med energi. Här ett 28 mm f/1.8 som fångar gitarristens utspel och det korta skärpedjupet ger en oskärpa på sångaren i bakgrunden vilket omedvetet leder betraktarens blick mot gitarristen men ändå på ett naturligt sätt fyller bilden med mer dynamik. Det kraftiga scenljuset som kommer snett bakifrån ger naturlig fokus på situationen.

Blixt eller ljusstarka objektiv

För långa exponeringstider kan kompenseras genom att använda blixt, men då får man andra problem genom att blixten ofta lyser upp det mest närliggande området och området längre bort där artisterna befinner sig hamnar i mörker. Vid konsertfotografering tar blixten ofta bort intrycket av ljusshowen, vid en jämförelse så blir det ett stelt intryck i bilden när man fotograferar med blixt. Dessutom tar blixt batterikapacitet vilket kan ställa till bekymmer om man tvingas ta många bilder utan att ladda om batterierna, exempelvis under festivaler med flera uppträdanden. Kamerans exponering beror av tre faktorer: exponeringstiden, bländaröppning och ljuskänsligheten. Bländarens öppning är storleken på den öppning som släpper in ljuset, ju större öppning desto mer ljus, ju längre tid den är öppen för exponering desto mer ljus. Under normala ljusförhållanden, exempelvis dagsljus, kan man vid användande av stora bländaröppningar ha en kort exponeringstid för att det totala ljus som släpps in ska ge en bra exponering. Vid små bländaröppningar blir exponeringstiden längre för att ge en korrekt exponering.

För objektiv så beskrivs möjligheterna att välja bländarens öppning av det så kallade bländarvärdet, exempelvis f/1.8 eller f/4. Ju lägre bländarvärde desto mer ljuskänsligt objektiv. Här är det viktigt att veta att en kamera med ett ljusstarkt objektiv med bländare f/1.8 kan använda bländarvärde f/4 genom att ändra inställningarna i kameran, men en kamera med ett mindre ljusstarkt objektiv kan inte blir mer ljusstarkt än värdet som ges av objektivet, exempelvis f/4. Den tredje faktorn är ljuskänsligheten som man kan ställa in i kameran genom iso-talet. När iso-talet är högre så blir kameran mer ljuskänslig och klarar av dåliga ljusförhållanden bättre.

Ofta tvingas man kombinera och eventuellt kompromissa med slutartid, bländarvärde och ljuskänslighet för att få en tillräckligt bra exponering vid konsertfoto. Man väljer slutartiden till ett värde där man riskerar att få skakningsoskärpa, väljer maximal bländaröppning genom minsta möjliga bländarvärde och ökar ljuskänsligheten genom att öka iso-talet. Sedan får man finna sig i att det låga bländarvärdet kanske ger ett kort skärpedjup, att det blir lite rörelseoskärpa genom valet av slutartid och att det blir en del brus, som visserligen kan reduceras i bildbehandlingen men på köpet av skärpan i bilden.

Undertext: Basisten skojar med sångaren och gitarristen vid mikrofonen, blicken visar att han är väl medveten om tilltaget. Bilden är tagen med ett 85 mm f/1.8, ett vidvinkelobjektiv hade inte fångat den situationen.

Undertext: En bild tagen med ett 85 mm f/1.8 objektiv på en hårdrockstrummis som reser sig bakom cymbalerna som annars täckte hans ansikte och kommunicerar med publiken.

Huvudtext till bilderna ovan: Fördelen med ett teleobjektiv är att det går att fånga detaljer som inte kommer till sin rätt vid användande av vidvinkel och att man får med trummisen i ett band, de glöms bort eftersom de befinner sig längre bak och man lätt koncentrerar sig på musiker längre fram.

Val av kamera och objektiv

När man ökar iso-talet så blir det även mer brus. Det är en stor skillnad i hur mycket bruset ökar när man använder en kompaktkamera och en systemkamera. De mer avancerade systemkamerorna har helt enkelt bättre brushantering. Kompaktkameror får svårigheter med brus vid iso 400 medan iso 800 är inget problem för en systemkamera. En faktor som är viktig för valet av kamera är hur lång tid kameran tar på sig att fokusera. En kompaktkamera tar ofta en halv till två sekunder på sig medan en systemkamera gör det på mycket kortare tid än en halv sekund. För kameror som inte fokuserar snabbt nog är de flesta tillfällen förbi under en konsert innan kameran är klar för att ta en bild, vilket naturligtvis är frustrerande.

För konsertfoto blir den sammanlagda avvägningen att det krävs en snabb systemkamera och ljusstarka objektiv för att få riktigt bra bilder. När det gäller objektiv finns två möjligheter. Antingen kan man använda en zoom vilket ger en flexibilitet när det gäller inställning av utsnittet (området som hamnar på bilden). De flesta prisvänliga zoomar har bländarvärden som ligger i området f/3.5 till f/5.6, vilket gör det svårt att använda dem under dåliga ljusförhållanden. De mest ljusstarka zoomar har en ljusstyrka på f/2.8, vilket resulterar i bättre möjligheter för konsertfoto. Objektiv som inte är speciellt ljuskänsliga men har skakstabilisering medger att man kan använda slutartider som är två steg under vad man normalt sett klarar utan att få skakningsoskärpa och man får då en bättre exponering, men man bör vara medveten om att slutartiden kan hamna på sådana värden att man får rörelseoskärpa på artisterna under rådande konsertfotoförhållanden.

Genom att känna sin kamera och välja inställningar manuellt kan olika effekter framhävas, exempelvis rörelseoskärpa.

Dessvärre ökar priset markant på ljusstarka zoomobjektiv. Det finns mer ljusstarka objektiv än f/2.8 och de är fasta objektiv, det vill säga objektiv där brännvidden inte kan ändras. Priset för ett sådant objektiv ligger oftast långt under priset för ett ljusstarkt zoomobjektiv. Ljusstyrkan hos de fasta objektiven ligger runt bländarvärden som f/1.4 eller f/1.8. Dessa objektiv är med andra ord mer ljusstarka än alla zoomobjektiv, vilket resulterar i att man kan använda kortare exponeringstider än med en zoom för att erhålla samma exponering eftersom det är ett större ljusinsläpp genom den större bländaröppningen hos ljusstarka objektiv. Begränsningen ligger i att brännvidden (utsnittet) kan inte ändras utan att byta objektiv eller att man förflyttar sig, vilket kan vara problematiskt vid fotografering av konserter, samt att kostnaden ökar om man vill ha flera fasta objektiv för att anpassa sig till de olika förhållanden som ges av variationer på lokaler där konserter arrangeras.

Vid valet av objektiv så finns det inga som är bättre än andra. Man kan anpassa sig till sina egna företräden för konsertfoto och börja med de objektiv man har. Om de objektiv man äger råkar vara mindre ljuskänsliga så betyder det inte att de inte är användbara, men man kan räkna med att utfallet av bra bilder blir lägre. Om man behöver eller vill köpa till ljusstark optik så behöver man inte göra valet enbart beroende på konsertfoto. Eftersom konsertfotografering inte sker ofta så kan man köpa optik beroende på sina andra fotograferingsintressen. Är man intresserad av porträtt så kanske fast optik är att föredra medan om man är van vid flexibiliteten hos en zoom så är en sådan mer användbar även i andra sammanhang än konsertfoto. Däremot är det viktigt att objektivet inte hindrar kameran att fokusera snabbt vid dåligt ljus, vissa ljusstarka objektiv kan vara känsliga när de ska fokusera vid dåligt ljus. Man kan då även välja att använda manuell fokus.

Förberedelser och efterbehandling

Det är speciellt viktigt att man har tömt sitt minneskort och laddat batterierna. Under en konsert finns det ingen tid att föra över bilderna till en extern hårddisk eller sätta batteriet på laddning. Ofta räcker det med ett minneskort förutsatt att det är tillräckligt stort. Många väljer att fotografera i filformatet jpeg i stället för kamerans råformat, främst därför att det tar inte lika mycket utrymme på minneskortet. Visserligen finns det möjlighet till att exponeringskompensera efteråt om man använder raw, men bildbehandling av bilden i jpeg räcker oftast förutsatt att man har använt lämpligt objektiv och kamerainställningar så att bilden inte blir hopplöst underexponerad. Eftersom man inte kan räkna med lika skarpa bilder som vid fotografering under mer stillsamma former så räcker det med att använda jpeg i högsta kvalité. Kvalitétsförlusten vid komprimeringen när bilden sparas som jpeg på minneskortet blir försumbar mot råfilen, i de flesta fall ser man ingen skillnad mellan en bild i jpeg och råformat på grund av oskärpa eller scenljuseffekter. Bildbehandlingen efteråt räcker för att få fram motivet när man använder jpeg. Ofta blir det väldigt många bilder under en konsert och konverteringen av bilderna i råformat blir tidskrävande. Det är en fördel att känna sin kamera och fotografera med manuella inställningar istället för att förlita sig på kamernas automatik. Genom att ha en koll på histogrammet kan man få sig en uppfattning om hur exponeringen blir och snabbt ändra om så behövs. Har man väl hittat bra värden på parametrarna så behövs de oftast inte ändras under en konsert. Variationerna i exponeringen kan lätt korrigeras i bildbehandlingen efteråt. Histogrammet visas ofta under ett par sekunder på skärmen efter att en bild blivit tagen, om man kastar en hastig blick direkt efter att man tagit bilden så ser man om exponeringen är rimlig. Det är inte rekommenderat att titta på bilderna genom att förstora upp dem på skärmen i kameran, det tar bort uppmärksamheten och man missar lätt ett tillfälle. Då är det bättre att ha en stort minneskort, fotografera så mycket man hinner och får tillfälle till och ta bort dåliga bilder när man tittar på dem i datorn efteråt.

Man kan öva på konsertfoto vid andra tillfällen än på spelningar, i det här fallet från en skolavslutning där texten till en psalm visas på en overheadprojektor bakom gitarristen som ackompanjerar sången.

Konsertbilder kommer mer till sin rätt om man gör bildbehandling efteråt. Utöver att ljusa upp bilderna, eller i vissa fall mörka ner dem om scenljuset varit för kraftigt när bilden togs, och ställa in nivåer etc, så kan man höja kontrasten för att få bilderna mer effektfulla. Eftersom det ofta redan finns olika färger från scenljuset så kan man utnyttja detta och till och med öka konstrasterna lite mer än man gör vid bilder tagna under mer normala ljusförhållanden.

Konsertfoto är inte lätt, de flesta bilder kommer inte att bli som man tänkt sig. Genom att fotografera olika evenemang lär man sig att utveckla sin konsertfotografering. Säkerligen finns det flera olika evenemang i trakten. För de flesta uppträdanden behöver man inte söka ackreditering, det vill säga att man söker tillstånd från arrangören, för att fotografera under ett evenemang. För större arrangemang så får man bara fotopass om man fotograferar på uppdrag, exempelvis av en tidning. Om man är osäker så bör man kontakta arrangören i god tid.